Omvärldsbevakning eller omvärldsspaning är en organiserad aktivitet genom vilka företag och andra organisationer inhämtar information om omvärlden.

Syftet med omvärldsbevakning varierar från företag till företag, från organisation till organisation, och kan handla om att stödja beslutsfattande, sälj- och marknadsarbete eller att hantera konkurrenter, politisk risk samt PR-behov.

Utifrån behovet kartläggs den omvärld som ska bevakas. En organisations omvärld kan delas in i tre olika dimensioner: 1. Aktörer som konkurrenter & kunder, 2. en reglerande omvärld,  samt 3. uppfattningar & opinioner. (Läs mer om begreppet omvärld här >>)

Efter kartläggningen av omvärlden identifieras relevanta källor som ska bevakas. Det kan handla om media, men en ändamålsenlig omvärldsbevakning täcker mycket mer än media och inbegriper till exempel även webbresurser, databaser, forskning samt konferenser och möten. Notera att man ofta felaktigt jämställer omvärldsbevakning och mediebevakning i Sverige, när omvärldsbevakning omfattar mer än enbart media.

Den infångade informationen bearbetas sedan genom exempelvis källkritik, kategorisering och borttagande av dubbletter.

Nästa steg är att analysera den bearbetade informationen utifrån det identifierade bevakningsbehovet. Analysnivån kan variera – från översiktliga sammanfattningar till mer djupgående analyser – det centrala är att analysen motsvarar organisationens omvärldsbevakningsbehov.

Slutligen ska den analyserade omvärldsbevakningen levereras på det sätt som stödjer organisationens beslutsfattare och analytiker på bästa sätt. Det kan handla om kortfattade rapporter, sk intelligence briefs eller automatiska flöden (RSS), men även genom personliga dragningar av en omvärldsanalytiker inför en ledningsgrupp.

Ovanstående process för omvärldsbevakning bygger på den sk underrättelsecykeln (eng. intelligence cycle), som illustreras nedan:

Omvärldsbevakning på andra språk

Omvärldsbevakning översätts ofta till engelska med business intelligence, till och med av Nationalencyklopedin. Inom näringslivet handlar dock business intelligence mer om kvantitativ än om kvalitativ information, varför begrepp som competitive intelligence eller strategic intelligence på ett bättre sätt fångar rikedomen hos begreppet omvärldsbevakning.

På tyska översätts omvärldsbevakning bland annat av begrepp som Konkurrenz-/Wettbewerbsforschung, -analyse, -beobachtung, -(früh)aufklärung eller Geschäftsanalytik.

På franska finner vi begrepp som veille en entreprise. Intressant nog delar man på franska wikipedia upp veille en entreprise i ett antal olika “bevakningsområden” som fångar komplexiteten – eller möjligheterna – hos begreppet omvärldsbevakning på ett bra sätt:

  • La veille commerciale : kommersiell bevakning
  • La veille concurrentielle : konkurrentbevakning
  • La veille d’opinion: opinionsbevakning
  • La veille environnementale : miljöbevakning
  • La veille financière : finansiell bevakning
  • La veille horizontale : horisontell bevakning av angränsande branscher
  • La veille juridique : juridisk bevakning
  • La veille médiatique : mediebevakning
  • La veille politique (ou institutionnelle) : politisk- eller institutionell bevakning
  • La veille réglementaire : bevakning av såväl tvingande lagstiftning som av frivilliga standarder och beteendekoder
  • La veille sectorielle : branschbevakning eller bevakning av en viss samhällsektor
  • La veille sociale : social bevakning
  • La veille sociétale : samhällsbevakning, relaterat till företagens samhällsansvar (CSR)
  • La veille stratégique : strategisk bevakning
  • La veille technologique : teknikbevakning, teknikspaning, patentbevakning

Relaterade begrepp

Referenser

http://www.ne.se/omvärldsbevakning, läst 2016-07-02
http://sv.wikipedia.org/wiki/Omv%C3%A4rldsbevakning, läst 2016-07-02
http://de.wikipedia.org/wiki/Competitive_Intelligence, läst 2016-07-02
http://fr.wikipedia.org/wiki/Competitive_intelligence, läst 2016-07-02
http://www.ne.se/lang/swot-analys, läst 2016-07-02