Den långa svansen innebär att via nätverk på Internet ökar marknaden för produkter som tidigare sålde väldigt dåligt. Uttrycket kommer av formen på en efterfrågekurva där fördelningen till vänster bildar en liten skock. Till höger om denna faller kurvan snabbt, och bildar en “lång svans”. Anderson menar att det sammanlagda försäljningsvärdet av de småsäljande produkterna kan vara lika stort som värdet på de produkter som traditionellt ansetts som storsäljare, varför det i den elektroniska tidsåldern med låga eller inga lagerhållningskostnader kan vara värt att satsa även på produkter i en smal nisch.

Har en känsla av att kritikerna missar poängen med the Long Tail – och det ser ut som litet av ett försvarstal från “the old school”.

Jag har dessutom under en längre tid använt Long Tail-metaforen för att beskriva andra fenomen på nätet – inte minst det faktum att rykten på nätet tenderar att ha väl så långa svansar…

HD, SvD, SMP, Barometern, Sydsvenskan, IDG, Syd2, IDG2, IDG3, lDG4

IDG2

Den första panelen handlade om Reputation Monitoring & Management Through Search, där jag deltog tillsammans med Kristjan Mar Hauksson vid det isländska företaget Nordic eMarketing, samt Mikkel deMib Svendsen vid det danska företaget deMib.com. Kristjan och Mikkel (och undertecknad) klargjorde på ett livfullt sätt vikten av att bedriva omvärldsbevakning på Internet så att man fångar rykten i ett tidigt skede.

Den andra panelen handlade om SEO & blogging, där jag talade om vikten av bloggar för PR och rykteshantering följd av ett inspirerat föredrag av den amerikanske SEO-experten Andre Jensen på FreelanceSEM som visade hur SEO med hjälp av bloggande ska gå till i praktiken.

Bägge panelerna leddes på ett förtjänstfullt sätt av den italienske sökmarknadsföraren Sante J. Achille. Han passade även på att presentera tidskriften Search Engine Marketing Journal, som jag med intresse kommer att följa framöver.

Det var en relativt livaktig diskussion efteråt, där jag fick frågor om den undersökning jag genomfört om utbredningen av politiker som bloggar. Frågan handlade om hur antalet svenska bloggare (24 %) står sig i jämförelse med andra länder. Jag fick bli svaret skyldig, men eftersom jag kommer att undersöka i vilken utsträckning Europaparlamentarikerna bloggar så bad jag att få återkomma i ämnet. Analytics-gurun Brian Clifton från London påpekade att brittiska parlamentariker – och byråkrater (!) – bloggar som aldrig förr. Intressant.

Några medieinslag om SMX Stockholm: “En gräddfil i sökresultatet“, “Många konspirationsteorier om Google“, samt “Representanter för de ledande sökmotorerna satsar på SMX Stockholm” och “Iphone är framtiden inom sök“.

Så det är verkligen utmärkt att .SE i dagarna publicerat en Interguide “Ungas integritet på nätet: En guide för föräldrar, pedagoger och andra viktiga vuxna” författad av Johnny Lindqvist och Ewa Thorslund.

Det är en mycket bra rapport, särskilt i sin ansats att inte överdriva och ropa på vargen, vilket är vanligt när ungas internetanvändande diskuteras.

Samtidigt duckar inte författarna för de problem som nätet kan föra med sig som mobbning, grooming och presentation av den egna personen på nätet.

Eftersom jag ofta får frågor om hur vuxenvärlden bör förhålla sig till unga på nätet är det med intresse jag noterar följande frågor som räknas upp i guiden:

• Vad har du gjort på nätet idag?
• Kan du inte visa mig nåt kul ställe? Alternativt: Kan jag få sitta med när du spelar WoW nästa gång? Alternativt: Visa mig den äckligaste film du sett på YouTube…?
• Känner du någon som råkat illa ut eller kontaktats av någon som sagt något dumt? (Obs! Det finns en pedagogisk poäng i att tala om en tredje person för att avdramatisera en smula.)
• Hur brukar du göra när du presenterar dig på nätet?
• Vilka har du på din kompislista?
• Brukar du tro på allt du läser och hör? Om inte, varför?
• När du lägger ut en bild eller film, vem vill du ska se dem?
• Och, har du tänkt på vad som kan hända med dina bilder och filmer?
• Brukar du skicka eller lägga ut bilder på andra? Om så, brukar du fråga om lov?
• Du vet väl att det aldrig är okej att bli kränkt? Du vet väl att man ska säga ifrån om något känns fel?
• Skulle du prata med mig om det händer “nåt knas” på nätet?

Jag rekommenderar alla vuxna att ta till sig denna guide.

/David Lerdell

Lyssna här:

Jag glädjer mig åt att intresset växer och tänkte passa på att komplettera intervjun med att nämna något om vad man kan göra åt rykten på nätet.Rykten och halvsanningar uppstår på flera olika områden, bland annat i industrin där illsainnade företag baktalar sina konkurrenter, inom politiken där politiker beskylls för en massa oegentligheter och inte minst i skolan där elever och lärare utsetts för ryktesspridning.

Vi föreslår våra kunder att agera på följande sätt om ett rykte uppstått, eller om man befarar att ett rykte kan uppstå:

Proaktivt – Förebyggande:

• Kartläggning av rykten om person, organisation eller företag på nätet
• Ryktesbevakning av identifierade källor

Reaktivt – i efterhand:

Beroende på ryktet och källan rekommenderar vi olika strategier:

• Tystnad
• Information till partners
• Motattack (bland annat genom att sätta upp egna sajter likt Obama)
• Sökmotoroptimering – placera dina motattacker högt hos Google

Jag är övertygad om att jag kommer återkomma i ämnet, och du som läsare är varmt välkommen att höra av dig om du har några frågor.

/David Lerdell

Personerna bakom Glassdoor säger sig naturligtvis drivas av att skapa en ökad genomskinlighet (transparency) med en ökad ärlighet och förbättrat arbetsklimat som följd. Och det är säkert så.

We were hoping the name was obvious, but just in case it needs some explanation — Glassdoor was selected because we’re helping people look inside a company, through the closed doors and office walls to get better insight into jobs and workplaces.

Dock kan man vara övertygad om att denna typ av initiativ som erbjuder en utmärkt plattform för anonymiserad ryktesspridning kommer att missbrukas av mindre lojala medarbetare samt inte minst av företag som får ytterligare en webbresurs för att bedriva medvetna kampanjer mot sina konkurrenter.

Vi bevakar rutinmässigt denna typ av resurser på uppdrag av våra klienter och jag lovar att berätta för er när en svensk glassdörr öppnas.

Intresset för rykteshantering och omvärldsbevakning på nätet har ökat på sistone, såväl hos klienter som i media. Tidningen Chef publicerar en intervju med mig under rubriken “Bevara ditt goda rykte på nätet“, som även publicerar en checklista som på ett bra sätt presenterar hur vi ser på rykteshantering.

/David Lerdell