Den första panelen handlade om Reputation Monitoring & Management Through Search, där jag deltog tillsammans med Kristjan Mar Hauksson vid det isländska företaget Nordic eMarketing, samt Mikkel deMib Svendsen vid det danska företaget deMib.com. Kristjan och Mikkel (och undertecknad) klargjorde på ett livfullt sätt vikten av att bedriva omvärldsbevakning på Internet så att man fångar rykten i ett tidigt skede.

Den andra panelen handlade om SEO & blogging, där jag talade om vikten av bloggar för PR och rykteshantering följd av ett inspirerat föredrag av den amerikanske SEO-experten Andre Jensen på FreelanceSEM som visade hur SEO med hjälp av bloggande ska gå till i praktiken.

Bägge panelerna leddes på ett förtjänstfullt sätt av den italienske sökmarknadsföraren Sante J. Achille. Han passade även på att presentera tidskriften Search Engine Marketing Journal, som jag med intresse kommer att följa framöver.

Det var en relativt livaktig diskussion efteråt, där jag fick frågor om den undersökning jag genomfört om utbredningen av politiker som bloggar. Frågan handlade om hur antalet svenska bloggare (24 %) står sig i jämförelse med andra länder. Jag fick bli svaret skyldig, men eftersom jag kommer att undersöka i vilken utsträckning Europaparlamentarikerna bloggar så bad jag att få återkomma i ämnet. Analytics-gurun Brian Clifton från London påpekade att brittiska parlamentariker – och byråkrater (!) – bloggar som aldrig förr. Intressant.

Några medieinslag om SMX Stockholm: “En gräddfil i sökresultatet“, “Många konspirationsteorier om Google“, samt “Representanter för de ledande sökmotorerna satsar på SMX Stockholm” och “Iphone är framtiden inom sök“.

Då vår spetskompetens ligger på att hitta öppet tillgänglig – men svåråtkomlig – information har vi naturligtvis också hittat en del mindre smickrande bilder och annat på bland annat Facebook.

IDG har en intressant artikel i ämnet där man påstår att ett av fem amerikanska företag använder sig av sociala nätverk i sin rekrytering.

Visst kan dessa bilder vara väl så relevanta vid en rekrytering eller investering. Men i de fall där vi hittat något som vid en första anblick verkar negativt är vi väldigt måna om att påpeka att bilden eller ryktet i fråga måste ses i ett större sammanhang.

När vi rekryterar medarbetare vill vi anställa personer som levt ett helt liv. För vissa av oss innebär det att vi någon gång gjort något som vi kanske ångrar, och genom nätet får vi svårt att glömma bort händelsen helt enkelt beroende på den stora spridningen och att information har en tendens att finnas kvar någonstans i en vrå på webben.

Detta innebär att vi själva – men framför allt andra som till exempel rekryterare och investerare – måste ta denna typ av information med en stor nypa salt samt sätta den i relation med övrig info.

På ett sätt kan man säga att nätet – och ställen som Facebook – gör det svårare att hyckla. Och det är kanske bra det.

1. Var medveten om vad du lägger ut om dig själv.
2. Var medveten om vad andra lägger ut om dig. (Vilket har lett till att allt fler chefer och specialister vänder sig till oss för att vi ska bedriva omvärldsbevakning på Internet så att de blir varse om vad som sägs på nätet om dem).
3. Som rekryterare och/eller potentiell arbetsgivare: visa viss tolerans för att många av oss inte har ett “fläckfritt” förflutet, och kanske är det inte “perfekta” personer som vi vill ha som medarbetare.

I en intressant artikel räknas ett antal källor för bakgrundskontroll upp (Så får du järnkoll på den du tänker anställa):

• Privata nätgemenskaper (Facebook, Myspace)
• Professionella nätgemenskaper (LinkedIn)
• Diskussionsforum
• Bloggar
• Mingelbilder
• Sportresultat

Då vi utför denna typ av bakgrundsundersökningar på uppdrag åt rekryterare och företag konstaterar jag att det är en bra lista, även om mingelbilder mest ger information om yngre personer.

I mitt tycke är den mest givande källan diskussionsforum där personen som undersöks själv deltagit i diskussionen, då man får en bra bild av kompetens och åsikter på det sättet.

Sedan finns det ett antal andra – öppna! – källor som ger en bra bild av en persons bakgrund, men de håller vi oss för oss själva!

/David Lerdell