Läste ett intressant inlägg på bloggen “Digital PR” häromdagen: “Why are PR people so lazy?

PR-byråer förstår inte Internet

Inlägget handlade om varför PR-folk är så lata. En något provokativ frågeställning, och jag har ingen aning om ifall så är fallet eller ej. Vad jag vet är att mycket av det PR-arbete som jag får se idag inte tar till vara på de möjligheter som webben för med sig. Blogginlägget citerar en nyhetsproducent vid Fox Business Network:

There are all kinds of news stories on the Web that producers like myself monitor. And we go in search of experts who can comment on these stories. And we find them. But not from the PR people. We have to do it ourselves.

Jag och andra nyhetsproducenter bevakar alla typer av nyheter på webben. Och vi letar efter experter som kan ge kommentarer på dessa berättelser. Och vi hitter dem, men inte med hjälp av PR-byråer. Vi måste göra det på egen hand. (Fri översättning.)

Det intressanta i citatet är vad nyhetsproducenten egentligen pekar på: det blir allt vanligare att det är på webben, i bloggar, forum, communities mm som nyheter skapas, och inte på traditionella nyhetsredaktioner. Traditionell media blir istället ett slags megafon som blåser upp händelser först uppmärksammade på Internet till att bli riksnyheter. Men det här börjar naturligtvis journalister inse, vilket kommer att ytterligare förkorta vägen mellan att en händelse eller ett skeende uppmärksammas på en blogg eller i en nätgemenskap till att det blir en “riktig nyhet”. Jag håller dock med om att journalisterna ligger före PR-folket i att förstå detta.

En annan slutsats är att detta underbygger vår övertygelse om att omvärldsbevakning är så mycket mer än mediebevakning, helt enkelt eftersom tidsfaktorn är av betydelse: det gäller att identifiera en händelse eller ett skeende så tidigt som möjligt i omvärldsbevakningsarbetet av tre skäl:

  1. Det finns fortfarande tid för våra klienter att agera,
  2. Har man enbart mediebevakning når man inga fördelar eftersom alla aktörer har har samma mediebevakning och får reda på en händelse samtidigt som Dagens Eko läser upp förstasidan på Dagens Nyheter.
  3. Samt kanske det viktigaste: det som är viktigt för våra klienter kanske inte har tillräckligt nyhetsvärde för att över huvud taget bli en nyhet. Och är det ingen “nyhet” så kommer ingen nyhetsbevakning i världen att fånga den. Exempel: “Vår konkurrent börjar rekrytera folk som talar kinesiska/mandarin. Det är ingen “nyhet” i sig, men för oss säger det massor – nämligen att vår konkurrent är på väg in på den kinesiska marknaden”.